Utbrändhet = ett inre krig som pågått för länge
Jag tror inte att det är arbetet som orsakar utbrändhet. Jag tror att det är människan som kommer till en arbetsplats där han innerst inne inte vill vara och så stannar han där trots att han inte står ut.
Det blir som två krafter som arbetar mot varandra:
- Behovet av att ha ett arbete, en inkomst, en arbetsplats att gå till varje dag
- Känslan av att man borde göra något helt annat
När de två krafterna har slagits en tid så vinner till slut oftast nummer 2. Känslan av att man borde göra något annat vinner och man ser till att komma därifrån.
Det är ett krig. På ena sidan av slagfältet har du BEHOVET AV INKOMST, på andra sidan av slagfältet har du KÄNSLAN AV ATT DU ÄR PÅ FEL STÄLLE.
Behovet av att ha ett jobb är en materialistisk strävan medan känslan av att man borde dra därifrån är en andlig strävan. Anden vinner alltså.
De som stannar ändå? Ja vad händer med de som aldrig följer sin andes mening? Se dig omkring: är någon av dina kompisar bitter?
Tunedal
4 nov 07
