Pizza, coca-cola och potatischips!

"Det duger åt dig!" fick han kanske höra. Och jag tror att detta har format hans syn på näring. Låt oss kalla honom för Olle.

Maten var ju näringsrikare på den tiden. Olle växte sig stark. Och han har varit duktig. Stark, som sagt. Olle har byggt upp vårt land tillsammans med de andra. Och jag respekterar dem allihop. Tro inget annat.

Så Olle ordnade det för sig medan han åt korv, potatis och ärtor. Och han lämnade ingenting kvar på tallriken.

"Det duger åt dig!" Det var antagligen sant. Allt som sattes framför näsan var gott nog.

Så en dag var det någon som berättade om pizza!

"Den är platt. Ett bröd, kan man säga. Med skinka på, eller något annat, som svamp t.ex!"

"Jaha," sa Olle. "Kan jag få en sån då?"

"Varsågod."

Olle åt upp hela pizzan. Naturligtvis. Han visste ju att det var gott nog för honom. Och det tyckte han verkligen.

Så fick Olle äta en hamburgare för första gången, med pommes frites, minsann. Någon berättade för honom att chips var gjort av riktig potatis! Olle var häpen.

En kväll var det någon som ställt potatischips på bordet framför den nya TV:n. Olle åt dem.

Var det den där nya drycken? Coca Cola? Jaha! Var det så den såg ut. Smakar sött.

Olle åt och åt medan han drack Coca Cola.

"Det var ju riktigt gott! utbrast han. "Där ser man vad de kan hitta på nuförtiden!"

Olle bjöd sina barn som snart inte ville ha något annat än pizza, chips och läsk.

Så det är Olle och hans kompisar födda på trettio- och fyrtiotalet. Det är de som tog emot skräpmaten med öppna näbbar, som gapande fågelungar. De hade lärt sig äta upp och de trodde att allt som ställdes på bordet var gott nog åt dem. Olle har öppnat skafferidörren.

Skräpmaten kommer till oss nu med en frenetisk marknadsföring. Och det är upp till oss att förstå att det är skräp. Vi måste återvända till den riktiga maten så att vi kan må bättre och se till att våra barns muskler blir starka. 

Tunedal
24 jun 2003